Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA DELEN - Kapitel 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITEL 13
Vintern 1897 låg sextusen människor i Dawson. Man
arbetade ihärdigt längs bäckarna och det sas att det låg
etthundratusen fler bakom passen och inväntade våren. Sent en kort
vintereftermiddag befann sig Ljusan Dag ute på terrasserna
mellan French Hill och Skookum Hill och kunde då få en
ordentlig överblick. Under honom låg den rikaste delen av
Eldorado Creek och han kunde se längs Bonanza kilometervis
i båda riktningarna. Det var en bild av vidsträckt förstörelse.
Höjderna hade skalats rena från träd ända över krönen, och
deras nakna sidor var så uppschaktade och sönderslitna att
inte ens snön kunde skyla det. Under honom låg överallt
männens stugor. Men det var inte många män synliga. En filt av
rök täckte dalgången och förvandlade den grå dagen till en
dyster skymning. Röken steg från tusen håll i snön där män
kröp och skrapade och grävde i den frusna dyn och det frusna
gruset långt nere vid klippgrunden och ständigt byggde nya
bål för att bryta köldens grepp. Här och där höll man på att
gräva upp nya schakt, deras eldar flammade rött.
Människo-figurer kravlade upp ur hålor eller försvann ner i dem. De stod
uppe på plattformar av grovhugget timmer och hissade upp
gruset mot ytan med vindspel. När det väl kom upp frös gmset
ögonblickligen igen. Vårvaskningens spillror låg strödda
överallt, högar av slamningstrummor, delar av vattenrännor, stora
vattenhjul — rester efter en hel armé guldgalna män.
— Det är ju rena mullvaderiet, muttrade Ljusan Dag högt.
Han såg på de nakna kullarna och insåg vilken enorm
skogs-skövling som ägt rum. Från sin utsiktsplats kunde han se
deras upphetsade ansträngningars monstruösa virrvarr. Det var
en jättelik otillräcklighet. Var och en arbetade åt sig själv och
det resulterade i kaos. I denna den rikaste av fyndorter
kostade det en hel dollar att få fram två dollar och med dessa
febriga, tanklösa metoder blev en dollar hopplöst kvarlämnad
i marken för varje dollar som togs ut. Om ännu ett år skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
