Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Kapitel 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är rädd för att dö. Du är så rädd att benen skramlar i kroppen
på dig. Och se på den där fete juden därborta. Den här lilla
pistolen har satt gudsfruktan i honom. Han är gul som ett
ruttet plommon. Dowsett, du är en kall en, du har inte ens
blinkat. Inte förändrat en min. Det är för att du är styv i
matematik. Och det gör att du är dödslugn under min giv.
Du lägger ihop två och två och du vet att jag har dig fast.
Du känner mig och du vet att jag inte är rädd för någonting.
Och du räknar ihop alla dina pengar och du vet att du inte
kommer att låta dig dödas om du kan göra någonting.
— Jag kommer att se dig hängd, svarade Dowsett.
— I helvete heller. När det hela sätter igång blir du den
första jag skjuter ner. Och jag kommer att bli hängd för det.
Men ingen av er kommer att leva länge nog för att se mig
bli hängd. Ni kommer att dö. Här och nu. Men jag kommer
att dö efter lagens utmätta tidsrum. Fattar ni? Eftersom ni
kommer att vara döda och det kommer att växa gräs ur asen
på er kommer ni inte att veta när jag blir hängd, men jag
kommer att kunna njuta länge över att veta att ni fick gå
först.
Ljusan Dag gjorde ett uppehåll.
— Men inte kommer ni väl att ta livet av oss? frågade
Letton med en underligt tunn röst.
Ljusan Dag ruskade på huvudet.
— Det är verkligen lite för dyrt. Ni är inte värda det. Jag
skulle hellre vilja ha mina jetonger tillbaka. Och jag antar
att ni också hellre vill ge mig dom än att sändas till bårhuset.
Det blev en lång tystnad.
— Nå, jag har gett. Nu är det er sak att spela. Men medan
ni tänker över det hela vill jag bara varna er. Om den där
dörren öppnas och en enda av er jävla kräk gör en antydan
om att någonting ovanligt håller på att hända skjuter jag
direkt. Och inte en jävel kommer ut ur det här rummet utan
att bäras ut med fotterna först.
Det blev en lång överläggning på tre timmar. Det som
avgjorde det hela var inte den stora automatpistolen, utan det var
medvetandet om att Ljusan Dag skulle komma att använda den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>