Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Kapitel 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag kommer att komma över på mandag och diskutera
affären. Ljusan Dag läste upp meningen högt ur brevet. Han
gjorde det med allvarlig min och lyssnade till ljudet av sin
egen stämma. Han skakade på huvudet.
— Nej, det där låter inte riktigt, miss Mason. Det bara
inte låter riktigt. Ingen skriver ju på det sättet till mig. Alla
skriver de: Jag skall, akademiker och allt som några är. Är
det inte så?
— Visst, höll hon med och gick ut till sin skrivmaskin för
att rätta brevet.
Den lunchen slumpade det sig så att han kom att sitta
bredvid en ung engelsman, en gruvingenjör. Vid ett annat tillfälle
hade han inte lagt märke till det, men just nu efter
sammanstötningen med sin stenograf uppmärksammade Ljusan Dag
direkt att engelsmannen sa jag kommer att. Uttrycket kom
igen många gånger under måltiden och Ljusan Dag var säker
på att han hört rätt.
Efter lunchen tog han tag i Mclntosh, en av de medlemmar
som han visste hade gått i college, då han var välkänd för
sina insatser i universitetsfotbollen.
— Hör hit Bunny, frågade Ljusan Dag, vilket är rätt: Jag
kommer att komma över på måndag, eller jag skall komma över
på måndag.
Den före detta fotbollsspelaren tänkte ansträngt en stund.
— Banne mig jag vet, erkände han. Hur säger jag?
—- Oh, jag ska naturligtvis.
— Då är det nog fel, lita på det. Jag har alltid varit svag
när det gäller språkriktighet.
På vägen till kontoret gick Ljusan Dag in i en bokhandel
och köpte en grammatik. Med fotterna på skrivbordet
tillbringade han sen en hel timme med att bläddra igenom
boken.
— Förbanne mig har hon inte rätt, sa han sen. För första
gången slog det honom att det var någonting speciellt med
den där stenografen. Hitintills hade han accepterat henne som
en kvinna i allmänhet och som en detalj i kontorets inredning.
Men nu när hon hade visat att hon visste mer om grammatik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>