Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Kapitel 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinna kan inte tjäna sitt uppehälle ute på landet. Så jag
försöker väl göra det bästa möjliga av det — tillsammans med
Mab.
Och därefter berättade hon mera om hur hon levat på
ranchen innan fadern dött. Och Ljusan Dag blev alltmer belåten
med sig själv. De höll på att lära känna varandra. Samtalet
hade inte slocknat av under hela den halvtimme de hade varit
tillsammans.
— Vi kommer ju nästan från samma landsända, sa han.
Jag växte upp i östra Oregon och det ligger inte så långt
från Siskiyou.
Nästa ögonblick kunde han ha bitit av sig tungan för hennes
snabba motfråga blev:
— Hur vet ni att jag kommer från Siskiyou? Det är jag
ganska säker på att aldrig ha sagt er.
— Jag vet inte riktigt, stammade han till. Jag hörde nog
någonstans att ni kom någonstans därifrån.
Wolf som just då kom upp snabbfotad och skugglik fick
hennes häst att skygga och drev bort den obehagliga
stämningen. De talade om alaskahundar ett tag till dess samtalet
åter kom in på hästar. Och hästar talade man om hela vägen
upp och hela vägen ner på andra sidan kammen.
När hon talade lyssnade han till vad hon sa och följde
hennes ord och samtidigt följde han sina egna tankar och intryck.
Det var starkt gjort av henne att rida gränsle så här och när
allt kom omkring visste han inte riktigt om han tyckte om
det eller inte. Hans tankar om kvinnor var lätt lite
ålderdomliga, de var de idéer han fått i sig i sin ungdoms tidiga
pionjärliv när ingen kvinna någonsin sågs rida annat än i damsadel.
Han hade vuxit upp under den underförstådda lögnen att
kvinnor till häst inte hade två ben. Därför var det som en chock
för honom att se henne sitta så manligt i sin sadel. Men han
måste ju erkänna att det i alla fall såg bra ut.
Det var också två andra saker hos henne som slog honom.
För det första fanns det gyllene fläckar i hennes ögon.
Underligt att han aldrig märkt dem förut. Kanske hade ljuset i
kontoret inte varit riktigt eller kanske syntes de bara tillfälligt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
