- Project Runeberg -  Kungen av Klondyke (Folket i Bild) /
211

(1958) [MARC] Author: Jack London Translator: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Kapitel 14

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon nickade och brast ut i skratt, Ljusan Dag stämde in i
hennes skratt och misstämningen fördrevs. Han fick mod av
detta och fortsatte med större självförtroende, med kyligare
hjärna och ton.

— Ser ni, ni vet vad jag menar. Ni har erfarenhet i sånt
här. Jag tvivlar inte på att ni haft massor av frierier. Nå, det
har inte jag och jag känner mig som en fisk på torra land.
Dessutom är det här inget frieri. Det är bara en säregen
situation och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag har väl nog
bondförstånd för att inse att en man inte ska gå omkring och
tala om giftermål med en kvinna bara för att han vill lära
känna henne. Och det är därför jag inte vet vart jag ska ta
vägen. För det första kan jag inte lära känna er på kontoret.
För det andra säger ni att ni inte vill träffa mig utanför
kontoret så jag kan få en chans. För det tredje är ert skäl till
detta att folk kommer att prata om det därför att ni arbetar
för mig. För det fjärde måste jag helt enkelt lära känna er
och jag är tvungen att få er att inse att jag är hederlig och
menar väl. För det femte är ni på ena sidan om grinden redo
att ge er iväg och jag är här på den andra sidan och håller
på att bli ganska desperat och tvingas säga någonting som
gör att ni tänker över det hela en gång till. För det sjätte har
jag redan sagt det. Nu till slut vill jag bara att ni ska tänka
över det en gång till.

Och när hon lyssnade till honom och gladdes åt hans
allvarliga, oroade ansikte och de enkla naturliga orden som bara
underströk hans allvar och drog upp gränsen mellan honom
och alla de vanliga medelmän hon hade känt, då glömde hon
att lyssna och sjönk ner i sina egna funderingar.

En stark mans kärlek verkar alltid tilldragande på en
normal kvinna och aldrig hade Dede känt denna dragningskraft
starkare än just nu när hon såg på Ljusan Dag tvärs över den
stängda grinden. Inte att hon någonsin skulle kunna tänka sig
att gifta sig med honom, hon hade dussinet fullt med skäl
däremot, men kunde hon i alla fall inte träffa honom oftare?
Han var i varje fall inte motbjudande. Tvärtom, hon tyckte om
honom, hon hade alltid tyckt om honom ända från första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljkakjm/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free