- Project Runeberg -  Måndalen / Del 1 /
326

(1919) Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

art som är besläktad med förakt. Hennes medfödda
plikttrohet hotade att slappna, och hon ryste och
ryggade tillbaka för föraktet som kom smygande.

Hon kämpade för att stålsätta sig mot
situationen. Överseendet stal sig in i hennes hjärta och
detta gav henne tröst, ända tills den tanken vaknade
hos henne, att i den högsta och sannaste kärleken
borde överseende icke ha något rum. Och så grät
hon igen och fortfor att kämpa. En sak kunde
emellertid ickle disputeras: Den nuvarande

Billy var icke den Billy hon hade skänkt
sin kärlek. Denne Billy var ‘en helt annan man,
en sjuk, som icke kunde anses mera ansvarig för sina
ord än en feberpatient som rasade i yrsel. Hon
måste vara Billys vårdarinna — utan stolthet,
utan-förakt, utan någonting att överse med. Dessutom
bar han faktislct stridens tunga och hetta, var midt
uppe i den, virrig efter alla de slag han fått och
givit. Fanns det något fel, så låg det på annat
håll -— någonstädes i det trassliga sakernas tillstånd,
som tvingade männen att slåss om arbete som hundar
om ett ben.

Och så reste sig Saxon på nytt och återtog sin
rustning för att kämpa den hårdaste kamp som
existerar på världens arena — en kvinnas strid. Hon
bannlyste alla tvivel och all misstro ur sina tankar.
Hon förlät ingenting, ty det fanns ingenting som
behövde förlåtas. Hon föresatte sig att absolut tro
på att hennes och Billys kärlek var ren och
ofördunklad som den alltid hade varit och skulle vara,
när den kom tillbaka igen, sedan världen hade
lugnat sig och åter blivit förnuftig.

326

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:44:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljmandal/1/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free