Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blir en riktig barnlek. Sannerligen, Saxon — ylet
blir nästan en skam att ta emot pengarna.»
»Men jag avskyr blotta tanken på att du kan bli
sönderslagen igen», sade hon. »Om jag inte höll
dig så kär, så vore det kanske annorlunda. Och
du kan ju rent av bli skadad.»
Billy skrattade med ungdomens och styrkans stolta
övermod.
»Du ska aldrig kunna se ett tecken till att jag
har varit i nå’n strid, förutom att vi bli ägare till
Hazel och Hattie där. Och för resten ska jag säga
dig, Saxon, att det är nästan ett behov hos mig att
få klatscha till nå’n med näven emellanåt. Du vet
att jag kan gå stilla och fridsam som ett lamm i
månader, men så börjar det riktigt klia i mina
knogar efter att få lägga till nå’n med dem. Och det
måste väl vara bra mycket förnuftigare att låta dem
träffa unge Sandow och få trehundra dollars för
det, än att dunka på nå’n opartisk och bli dragen
inför fredsdomaren. Titta nu än en gång på Hazel
och Hattie. Det vore ett präktigt förvärv för en
farm — bra att lägga på föl efter när vi kommer
till vårt drömland. Och de ä’ starka nog att kunna
dra plogen också ...»
Klockan en kvart över åtta på lördagskvällen
skildes Saxon från Billy. En kvart över nio satt hon
och väntade på honom med varmt vatten, is och
allting i ordning — och så hörde hon att det smällde
i grinden och hörde Billys steg komma uppåt
ingången. Betydligt emot sitt bättre vetande hade hon
samtyckt till att han deltog i striden och hade ångrat
Måndalen. II.
209
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
