Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt samtycke varenda minut av den timme hon suttit
där och väntat. När hon nu öppnade dörren var
hon beredd på att få se honom så illa tilltygad som
möjligt. Men den Billy som mötte henne var sig
alldeles lik som då de skildes.
»Det blev ingen strid av då?» utropade hon med
så tydlig missräkning, att han ej kunde låta bli att
skratta.
»Allesammans skrek: ’Fusk! Fusk!’ när jag gick,
och de ville ha sina pengar tillbaka.»
»Nå ■— så har jag fått d i g ’tillbaka oskadad», sade
hon skrattande och släppte in honom — i hemlighet
sade hon farväl till Hazel och Hattie Ined en suck.
»Jag uppehöll mig lite på hemvägen för ’att skaffa
dig nånting, som du behövt nu en tid»,- sade Billy
vårdslöst. »Blunda och öppna din hand, så finner
du där lite grand», gnolade han.
I hennes hand lades någonting som var mycket
tungt och kallt, och när hon öppnade ögonen såg
hon att det var femton guldmynt.
»Jag sa’ dig ju, att det var !som att ta pengar från
en död», sade han förtjust, sedan han gjort sig
fri från den virvelvind av skämtsamma hugg och
slag varmed hon överhopade honom. »Det var
verkligen ingen strid att tala om. Vill du veta hur länge
den räckte? Precis tjugusju sekunder — således
mindre än en halv minut. Och huru inånga slag var
det som föll? Ett enda. Och det var jag’ som gav
det. Jag ska visa dig hur det gick till. Så här var
det — det var riktigt komiskt.»
Billy hade tagit plats midt i rummet i lätt
nedhu-kad ställning, med hakan stödd mot vänstra skuld-
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
