Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
ett spektakel och skrämma smil barn med
mitt långa skägg och min tomteskepnad.
Derför går jag nu in i berget och väntar
der till nästa jul.
„Men kiire Nisse, hvad skall du då göra
der inne i berget hela långa året?"
.1 ag vill sitta der och begrunda det glada
budskapet att Jesus-barnet är födt och något,
bättre får jag ändå aldrig böra samt göra
julklappar åt alla snälla små barn, och
när julen kommer går jag omkring till dem
med mina gåfvor och fröjdar mig åt deras
julfröjd. När ett år gått till ända, — det har
jag nog reda på derför att mitt skägg då
hunitit växa rundt omkring stenbordet i min
grotta, kommer julgubben åter.
Till dess farväl!
Ida.
mannen som hade en enfaldig hustru.
Finsk iblksHga berättad nf tz.
Sel var engång en man. som hade
en enfaldig hustru. Han beslöt
då att begifva sig ut i verlden; skulle
han finna andra hustrur, som voro lika
enfaldiga, så ville han komma tillbaka till
sin egen gumma igen, hvarom icke, så
beslöt han att för alltid blifva på den vägen.
När han gått en stund, kom han till
en gård, der värdinnan var ensam hemma.
Då ban kom in i stugan, frågade hon, som
var andra gången gift, hvarifrån den
främmande kom. „Från Hinriksdala, svarade
mannen. Värdinnan, som hörde mycket
illa, sade då: ,,Jaså, från himlens sal!
Nå har du sett der min salig inan?" —
„Jo-o, nog har jag sett honom der", sade
mannen, „och jag är mycket bekant ined
honom". — „Nå, lider man någon brist
också derborta?" frågade värdinnan
vidare. „Visst, gör man det!11 svarade
mannen. „Nå, kanske vill du vara så god
och taga med dig litet skakningar till
honom ?a sade hon. „Nog kan jag göra
det!" menade mannen. Då gaf
värdinnan åt honom så mycket matvaror, som
han kunde bära, och hou gaf ål honom
vidare alla penningar, som funnos i
gården, och bad honom gifva allt detta åt
mannen och helsa så mycket från henne.
Då gårdens husbonde kom hem,
berättade värdinnan allt för honom och sade:
flhär var en man från himlens sal; jag
gaf åt honom matvaror och alla pengar,
som funnos i gården och han lofvade föra
allt detta ät min salige man i himlen14.
— „Ack dn din enfaldiga varelse"1, sade
husbonden då, -hvem kommer hit från
himlen?" Oeh han tog sin bästa häst och
begaf sig att förfölja mannen. Då denne
såg husbonden komma, kastade ban sina
påsar i skogen och började gå tillbaka
emot husbouden. Då de konuno nära
hvarandra, frågade husbonden: -har du
mött någon man, som gick och bar en
börda?" — „Jo, helt nyss mötte jag en
sådan, men då han hörde skramlel af
kärran, så sprang ban dit in i skogen",
svarade mannen och visade åt motsatt håll,
mot det, dit ban hade kastat påsarne.
..Käre vän, håll en s"tund vård om min
häst och kärra, så skall jag springa efter
honomu, sade husbonden då och skyndade
till fots in i skogen. Men sä snart
mannen blifvit allena, tog ban upp påsarne,
lade dem på kärran och for derifrån. När
sedan husbonden åter kom från skogen
ut på landsvägen och såg att hästen och
kärran voro borta, började ban alt springa
af alla krafter för alt få fast rvmmaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
