Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Var det hon?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han stannade nere vid stranden och tycktes besinna
sig, såg sig omkring flere gånger och tog slutligen
fram någonting under rocken, som jag icke kunde
urskilja hvad det var, och försigtigt klifvande på de
hala stenarne, som lågo vid stranden, gick han ut så
långt han kunde komma och kastade det i vattnet.
Förvånad och misstänkande juden för nästan hvad
som helst, var jag färdig att springa fram; men seende
att hvad det än kunde vara, som han på detta sätt
tycktes vilja befria sig ifrån, så sjönk det icke, utan
låg qvar och flöt vid den långgrunda stranden samt
stannade, gungande på vattnet, vid grenarne af en
pilbuske som växte der.
Juden vände nu om igen och aflägsnade sig med
skyndsamma steg inåt skogen tillbaka.
Jag dröjde en stund, tills jag var öfvertygad att
han var tillräckligt långt derifrån, och gick sedan ned
för att se hvad det kunde vara som gubben gjort sig
den mödan att gå ända hit med, för att låta det
upptagas af den förstkommande. Klifvande på stenarne,
liksom han gjort, och med tillhjelp af en lång käpp,
som jag sökt upp på stranden, var det lätt att få det
till mig.
Jag vet icke hvad jag förestälde mig att det
kunde vara, men det var med en viss tvekan jag
lutade mig ned för att beskåda det hemlighetsfulla
fyndet, nästan fruktande att få spela samma rol, som
gubben Konjander i Blanches bekanta pjes.
Min förundran minskades icke då jag fann att det
var ingenting annat än en liten fruntimmershatt, ännu
rätt elegant, ehuru något våt och tillskrynklad, samt
en långhalsduk af blå crêpe fastknuten dervid!
Hvarför hade juden lagt hit detta? Dock, svaret
på denna fråga framstälde sig genast.
Det tycktes som ödets gudinna, hvilken skall vara
den mest nyckfulla dam, visst icke på, men öfver
jorden, just roat sig med, att dessa dagar låta mig
genom fullkomligt sammanhängande, ehuru skilda detaljer
bli delaktig af en historia, hvars sista scen jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
