Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528
EN JAGARES HISTORIER.
helt ensam, funderande öfver alla de omständigheter,
hvilka i hans tycke förenat sig att väcka och under-
hålla hans fantastiska idéer. Bland dessa omständig-
heter räknade han nu äfven den, att morgonen efter
den qväll, då han lemnat den gamle baron Stein och
Testa tillsammans, utan att kunna finna någon före-
vändning eller något tillfälle att följa dem eller höra
slutet af det samtal, som väckt hans nyfikenhet, under-
rättelsen hastigt spred sig, att den gamle baronen,
hvilken ankommit, ledsagad af Testa, senare på natten
till sina rum sa illamående att hans gamle betjent
måst bära honom uppför trappan, på morgonen helt
hastigt aflidit.
Konrad hade lemnat dem klockan tio på qvällen.
Baronen hade icke hemkommit förrän efter midnatt.
Hvar hade han varit under denna tid ? Yägen emellan
brunnssalongen och det hus der han bodde, var icke
mer an några hundra steg. Konrad kunde icke afhålla
sig ifrån att tillskrifva den hemska främlingen, med
det dubbla ansigtet, denna trollkarl^ denna gengångare,
som han inom sig kallade honom, detta hastiga döds-
fall, och mer an någonsin intagen af den föreställnin-
gen att det försvunna skrinet fanns i hans händer,
hvälfde han tusen förslager att kunna återtaga det,
att intränga i hans rum och visitera hans saker, att
gömma sig der och öfverraska honom, att af folket’ i
huset söka utforska något; men inseende det orimliga,
löjliga och komprometterande i alla dessa planer, för-
kastade han dem alla, utan att likväl kunna afhålla
sig ifrån bemödandet att uppfinna nya.
Midt under dessa tankar framblixtrade äfven min-
net af tvenne tjusande svarta ögon, som flera gånger
under dessa dagar med ett sällsamt uttryck mött hans
bli kar.
Konrad älskade verkligen Agatha, men äfven i
det renaste hjerta kunna sådana ögon som den vackra
italienskans väcka oro och grubbel, då man läser deri
en mening, sa smickrande för ens fåfänga, sa eldfarlig
för ens tjuguåriga dygd. Och den sköna Fillide, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
