Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Harolds skugga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slutligen sade han hastigt, sedan han suttit tyst
och tankfull en stund: "Ni, som är ung, ni tror säkert
på aningar. Och jag vet icke, hvarför man någonsin
skulle misstro dessa själens dallringar före den annalkande
stormen; jag har ganska ofta erfarit, dem, men
aldrig så tydligt, som i detta ögonblick ... någonting
nalkas oss ... mig, men jag vet icke hvad namn det
har." Han tystnade och lät hufvudet sjunka emot
bröstet för några minuter, och jag kände en underlig
beklämning vid hans låga och högtidliga röst.
Vattnet sorlade framför oss så ljuft och musikaliskt
i qvällens tystnad, och den svala vinden fläktade genom
de öppna fönstren, men jag njöt icke deraf, jag endast
bevakade Harolds ansigte med oro och bäfvan.
"Hör på, min unge vän," återtog han med mera
liflighet, "det tycks som jag icke skulle kunna efter
en så kort sammanvaro känna er, men likväl tror jag
er icke i stånd att svika ett gifvet förtroende. Jag
har här ingen vän, som kunde beskydda den ljufva
varelse, som nyss lemnade oss. Gerda skulle vara
alldeles värnlös, om jag dog innan jag kunnat anförtro
henne åt en broderlig eller faderlig van. Vill ni mottaga
detta bref och, om något skulle hända mig, sända
det till sin egare, det är en gammal van, som skall
bli Gerdas förmyndare. Ni för henne och den gamla
Lena antingen genast till honom, eller också stannar
ni här, tills han hinner att komma hit. Ni vet icke
hvilken förfärlig olycka Gerda skulle kunna bli utsatt
för, om..."
"Förlåt mig, jag hörde ert samtal med den förrymde
fången i skogen och jag vet derför hvad ni fruktar."
"Nåväl, så mycket bättre!" I detta fall känner
ni vigten af att det arma barnet ställs under säkert beskydd."
"Jag lofvar det heligt, och..."
"Jag tror er. Kom ihåg att en döende man har
lemnat henne åt er heder och ert beskydd. I fall jag
skulle bedragit mig, och molnet som nu sväfvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
