Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
SKYMNINGSPRAT.
några ord till bror Ferdinand; Eegina ar under hans
beskydd tills jag återkommer, hon har både vänskap
och aktning för honom. Jag skulle kunna gå in till
honom, men han följde icke med på balen, han sofver
nu och skulle dessutom, lugn och kall som han alltid
ar, komma med tusen motskäl; nej, jag skrifver..."
Och löjtnanten, satte sig ned och författade några
rader, hvilka skulle motivera och upplysa om hans -
hastiga bortresa, men som hvarken motiverade eller
upplyste någonting för brodern, hvilken bodde hos de
unga nygifta.
Biljetten var nu färdig och Hugo gick fram till
klocksträngen öfver soffan och ringde häftigt.
Efter några minuter inkom en halfklädd och yr-
vaken betjent, som stannade vid dörren.
"Hör på, "Wilhelm, gå genast och skaffa mig en *
häst och en släde." ;
"En siade!" upprepade karlen förvånad; "men,.}
herr löjtnant, klockan ar tre på natten ..." i
"Nå, an sedan . .. gör som jag sagt... ar du till* i
räckligt vaken för att förstå mig ?" , ,|
"Ja bevars, men . , ." . J
"Se sa, skynda dig då." fj
Betjenten gick och den excentriske unge mannenSj
hänförd af sin ögonblickliga sinnesrörelse, skyndadöl
att framleta ur en garderob en liten nattsäck och fyldölj
den med nödiga kläder. m
Den var snart i ordning, han tilläste den OCH
reste sig upp, kastade af sig nattrocken, som han svefÉ||
omkring sig, då han kom från balen i afsigt att bytÄ
om kläder, men stannade orörlig, frapperad af sitt
bleka ansigte, som han såg i spegeln midt emot.
"Men," hviskade han, "om hon icke skulle
mig nog för att... Ah, i detta fall ar mitt öde
gjordt, vi skiljas för alltid; jag reser då för att aldt^j
återvända." -
Hugo öppnade hastigt och brådskande sin chil
fonnier, liksom han fruktat att lemna förståndet ofel
den lugna eftertanken tid att råda, drog ut en lite!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
