- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
128

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Lifvets poesi?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28 ONKEL BENJAMINS ALBUM.
förlofning. Ja, jag återkommer till dig en annan gång, sa skall du få hora det. Min Gud, hvad folk pratar och berättar mycket, som kanske icke ar sannt.u
"Hor* på, Karina/’ afbröt svärmodren, som nu hunnit ut i salen, "du bor ha ögonen på din kokerska; det ar en slarf va, det vet jag af en tillförlitlig person; jag skall med det snaraste tala med dig derom, men jag kan rekommendera åt dig en annan, som . . ."
"Har du hört ryktet om fröken S., Karina? Inte det." Kammarrådinnan lutade sig intill Karinas öra för att ännu i dörren hviska till henne, och tillade sedan högt:
"Det ar ju fasligt! Ah, hvad verlden ar elak, men också ingen rök utan eld, som ordspråket säger. Se sa, nu slår klockan tu. Adjö!"
Ändtligen voro de båda damerna borta. Karina ryckte på axlarna med en nedslagen min och sade långsamt:
"Hvad jag längtar att få tala med er, Benjamin. Sätt er ned,’ det ar ännu en timme till middagen."
Men i detsamma syntes den omtalade kokerskan i dörren. Hon gjorde några hemlighetsfulla tecken och miner; den unga frun försvann, och-just som hon en halftimme derefter återkom, hördes ett gällt barnskrik ifrån de inre rummen.
Blek af förskräckelse, störtade den stackars modren, som ännu icEe hunnit sätta sig ned, in i barnkammaren och jag gick min väg, utan allt hopp om något lugnt samtal på denna sidan middagen.
Denna mfddag kom ändtligen med den akta mannens hemkomst.
Åke Thyreved var nu tretiotvå ar och såg nästan ännu bättre ut, an den morgonen jag första gången , såg honom med Karina i båten, och hans hustru var också tydligen ännu lika kär i honom som då.
Det föreföll mig som om äfven han älskade henne innerligt; men middagen var, sanningen att säga, icke af de bästa: steken var torr, såsen svart och flottig, och soppan, åh, det ar icke vardt att nämna den en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free