Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Är det väl möjligt att den kan vinna framgång
och sympati, som icke har någon personlig bekantskap
med den litterära verlden, som icke anslutit sig till
något kotteri, icke sökt ryggstöd och skydd hos våra
privilegierade konstdomare – ett slags litterär
’lösdrifvare utan laga försvar’ – hvilken står ensam och
okänd och icke ens har auktoriteten af sitt eget namn?"
Så tänkte jag i min första ungdom, då jag nedskref
mina fantasier, och jag tänkte det allra lifligast
då jag började denna berättelse.
Dess första kapitel skrefvos för längre tid sedan,
långt från hufvudstadens bullrande lif, i den herrligaste
trakt och den angenämaste enslighet. Den idé, som
då sysselsatte mig, fyllde min själ med lycka och
tjusning.
Händelsevis föll Octave Feuillets roman: "Grefve de
Camors" i mina händer; jag läste den med stigande
beundran och bortlade den med ödmjuk nedslagenhet.
Jag hade deri återfunnit min egen innersta tanke, utförd
på ett, så att säga, förfärande sätt, som med ens
bortblåste mina egna förhoppningar att sjelf kunna
gifva den form och lif.
Bortkastande mitt påbörjade arbete, tänkte jag i
mitt missmod icke på att någonsin återtaga det,
isynnerhet då, midt i min hänförelse öfver den franska
författarens talang, att visa otrons och materialismens,
detta hemska spökes, själsmördande magt, ett par af
mina bekanta, med pretention på bildning och omdöme,
under axelryckningar och indignation, betecknade hans
bok såsom gudlös och omoralisk.
De hade helt naivt förvexlat den olycklige hjelten
deri med författaren sjelf; och dennes bittra och
sorgsna framställning af de förfärliga konsekvenser hans
lands och hans tids irreligiositet medför, äfven hos
upphöjda naturer och ädla instinkter, ansågo de såsom en
hyllning åt lättsinnet och lasten.
Se här! tänkte jag harmsen, de arma författarnes
öde huru deras ord och afsigter travesteras, och deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
