- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
350

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mathildas man.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

350

JEBNKlNGEH.

"Han stod orörlig några ögonblick, liksom för att
Öfvertyga sig om min sömn, gick derpå fram till toalett-
bordet, och nu då han stod midt för det stora spegel-
glaset, som återkastade hans bild till mig, fann jag
min misstanke bekräftad; det var Ferrettis mörka och
vilda ansigte, som jag såg under vecken af kapuschongen.

"Ferretti, som jag för flera timmar sedan sett
resa bort med sin herre ! Jag reflekterade likväl icke
of ver det sällsamma häri, jag kände endast vreden som
en eldström löpa genom mina ådror och spänna mina
nerver, och jag grep fast och varsamt den lilla dolken
under min hufvudkudde, under det jag oafvändt be-
vakade min fruktansvärde fiendes alla rörelser.

"Ferretti hopsamlade emellertid helt lugnt alla de
dyrbara nipper jag nyss aflagt och tog slutligen ett
litet skrin af ebenholtz, som innehöll juveler af ett
ganska högt värde, och lät det försvinna i en af de
vida fickorna af sin kappa, gick derpå fram till salongs-
dörren och omvred sakta nyckeln deri, aftog kappan,
som han lika lugnt och ljudlöst lade på en stol, och
närmade sig derefter med en blick, som skulle kommit
en vanlig qvinna att stelna af -förskräckelse.

"I alla hans rörelser såg jag hans fullkomliga
säkerhet att icke blifva störd eller afbruten; och mitt
mod skulle sjunkit vid tanken på min hjelplöshet, om
.icke vreden och afskyn gifvit mig en styrka, som den
nedrige italienaren icke beräknat.

"I stället för att invänta honom, beslöt jag att blå
den anfallande, sprang upp och stod framför honom
med dolken i hand, troligen mer liknande en furie
den vackra sofvande qvinna han väntat få se. Oc
ryggade han ovilkorligt ett steg tillbaka och utropade
med dämpad röst och blek af harm:

"Ah, är det så? Ni måste tagas med vapen. i

hand . . . Bort med dolken, Juanna, eller jag stöter
i ert eget bröst!" r ’

"Tag den då först !" sade jag och svepte min tunna
nattklädning tätare omkring mig.

/’i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free