Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I "Träsket".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I TRÄSKET. 601
och utropade med samma brummande godmodiga bas-
röst som fordom:
"Jeannette, mitt välsignade barn! Kan det väl
vara en möjlighet, att jag får se er än en gång i
lifvet! Herre, min Gud, hvad ni blifvit för en stor
och ståtlig dam! Men edra kinder äro bleka och ni
har icke mer ert glada och skälmaktiga leende qvar,"
tillade hon och betraktade Juanna allvarsamt, sedan
hon vändt hennes hufvud emot dagen.
"Kom med mig, Martha! Jag har mycket att
säga och att fråga dig," sade Juanna, tog hennes hand
och förde henne med sig in i ett litet rum bredvid,
hvars dörr hon tillslöt.
Det dröjde mer än en timme, innan den åter
öppnades, och Rosine, som längesedan tändt en lampa
i den lilla salongen och oroligt lyssnat till sin mat-
mors röst i rummet innanför, såg henne ändtligen
utkomma och hörde henne i dörren säga till den
gamla tjenarinnan, som följde henne:
"Martha, du vill då icke ännu en sista gång,
liksom förr, hjelpa mig att söka bota den villervalla
mitt lättsinne åstadkommit."
Martha mumlade några ohörbara ord och skakade
betänksamt och nekande på hufvudet.
"Nåväl, kanhända dömer du riktigare än jag...
Tyvärr är jag alltför oerfaren i beröringen med sam-
vetsgranna och ädla sinnen; hos dem kan ändamålet
icke helga medlen; jag måste då handla på annat
sätt. Earväl emellertid, vi återse hvarandra."
Martha gick, sedan hon ännu en gång tryckt Juan-
näs hand, och denna satte sig grubblande ned vid det
sneda och fula divansbordet.
Den reaktion, som föregått i Juannas själ vid
Ingrids oförmodade och hemska död, de upptäckter,
hon gjort i hennes och Ellis’ hjertan och vid Heimers
bikt hade fulländat den omstörtning, som länge för-
beredts i denna glödande och vilseförda själ; sannin-
gen hade ändtligen träffat henne och bländad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
