- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
345

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en väl stoppad nåldyna, öfver bordskifvan och såg på
mig, tydligen förundrad öfver min långsamhet.

"Ja, nu har herrn sett hela vestra sidan af denna
våningen; deruppe äro sällskapsrummen, biljardsalen
och taflegalleriet, och der äro flera taflor af högt värde,
har man sagt. Men hur står det till, ni ser så blek ut."

"Ja, jag mår verkligen icke väl; jag känner nästan
en svindel, och jag skall derför icke i dag besvära mrs
Banks längre," sade jag, som i sjelfva verket kände
en nervös otålighet att åter komma ut i fria luften.

"Ja, det är af den instängda och tryckande luften
här inne. Det händer också ofta mig, när jag går in
här ibland, i synnerhet strax efter maten; det är bara
nervsvaghet, säger doktorn. Vi skola nu gå ut i
korridoren, så går det strax öfver, men om ni skulle vilja
återkomma en annan gång, så skall jag gerna visa er
det öfriga."

"Jag tackar er, mrs Bank, jag bor för närvarande
i byn och tänker uppehålla mig någon tid här vid
kusten. Jag skall med nöje begagna mig af er
artighet — men hvart för ni mig nu? Vi kommo icke in
denna vägen."

"Nej, vi gå nu genom den gamla våningen, den
äldsta, som lord Percys farmor bebodde. Den
begagnades aldrig och är nu likadan som då den gamla ladyn
lefde. Här är fasligt dystert och förfallet. Den gamla
frun dog ett par år, tror jag, före lord Percys
giftermål. Se här är hennes sängkammare; det är alltför
ödsligt och spöklikt, jag ville verkligen icke sofva här
en natt för hela Oukwoodhouse. Man påstod, att den
gamla frun en lång tid efter sin död synts i slottets
trappor och gångar, men kanske kom det sig deraf,
att man så länge sett och fruktat hennes stränga
ansigte, att man ännu efter hennes död tyckte det skymta
fram ur mörkret."

"Under hushållerskans prat hade jag verkligen med
en känsla af obehag och rysning granskat det stora
och dystra rum, hvari hon infört mig. Det påminde
mig lifligt om mrs Mertons bekännelse, om hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free