Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förstår du nu? Jag kunde icke handla på annat sätt.
Han är en bof, som förtjente döden."
"Min stackars vän, jag förstår dig nog, men jag
kan icke gilla ditt handlingssätt."
"Men du skulle likväl hafva gjort detsamma."
"Kanhända, men jag skulle sedan aldrig hafva
kunnat förlåta mig sjelf."
"Hvarför? Hvad har du att anmärka deremot?"
"Det var ju nästan ett mord."
"Du menar, att jag borde hafva skaffat vittnen
och allt sådant der?"
"Ja, naturligtvis."
"Zusette var mitt vittne, det var nog," sade Gordon
med ett uttryck af vild smärta och öfvertygelse, som
förstummade hans vän. "Han var en nedrig skurk,
han förtjente döden," fortfor han, liksom för att
bekräfta sin egen tanke. "Det måste så vara i alla fall;
jag har handlat rätt, och jag känner, att Zusette är
nöjd med mig; skulle hennes död hafva blifvit
ohämnad, huru tycker du, att jag då en gång skulle kunna
möta henne i himlen?" fortfor han sakta och blickade
uppåt med samma trohjertade tillfredsställelse och
lugn som hottentotten, då han offrat några röda kärnor
åt sin fetich, eller indianen, när han till den "stora
andens" ära hängt en ny skalp utanför sin wigwam,
eller den eleganta fransyska damen i vår närvarande
tid, som skänkt en zuav till skydd åt den helige fadern,
eller den pietistiska engelskan, som åhört tre
bibelförklaringar, tre predikningar, ett andligt föredrag och en
aftonsång, innan hon på söndagsqvällen somnar.
Alla hafva de handlat rätt, hvar och en efter sin
öfvertygelse, ty i den redliga viljan, i det uppriktiga
begäret ligger just sanningen, och underordnade komma
sedan upplysningen och omdömet, som rena den.
Astley tänkte också något dylikt, ty han log
endast sorgset, han hade icke hjerta att bråka med
sin sjuka vän om det rättas färg, så mycket mindre
som han sjelf icke kände sig fullt säker derpå och
anade, att himlens ljus visar sig för hvar och en just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
