Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Heddas hjerta; hon begrep med ens att hon
misstagit sig om hennes yttre lugn, att hennes
brorsdotter aldrig i sjelfva verket upphört att tänka på
sin första kärlek och kanske ännu lifligare älskade
Astley nu, efter sex års väntan och svikna
förhoppningar, än då farbror Jöns, i sin grannlagenhet och
försigtighet, satte sig emot deras förlofning, att hon
slutligen skulle duka under för denna hemliga smärta,
och att det åtminstone aldrig ens var värdt att nämna
den tarflige Zebedei frieri.
Om gumman behöft någon ytterligare bekräftelse
på sin upptäckt, så såg hon nu, då hon helt sakta
närmade sig, att det var en specialkarta öfver södra
delen af England, som Hedda hade framför sig, och
att hennes hand hvilade öfver Cornwalls kust, och
det namn, som betecknade Astleys hem, der hon i
inbillningen tusen gånger besökt honom.
Faster Petronella lade sakta sin hand på Heddas
axel, och då denna förskräckt spratt till och
rodnande borttorkade sina tårar, sade hon med en röst,
som den unga flickan aldrig förut tyckte sig ha hört:
"Hedda, mitt stackars barn, hvad har jag väl i
detta ögonblick fått veta?" — Och då hennes
brorsdotter, i stället för svar, gömde sitt hufvud vid hennes
bröst och, öfverväldigad af den rörelse, för hvilken
hon icke hunnit taga sig i akt, utbrast i snyftningar,
fortfor den gamla mildt och sorgset:
"Du har icke haft förtroende till mig ... Jag
hade ingen aning om, att hela din själ ännu hänger
fast vid den, som aldrig kan bli din man och som,
äfven om han ville det, troligtvis icke skulle göra
dig mycket lycklig ..."
"Förändrar man då hjerta och sinne, derför att
man förändrar namn och samhällsställning?" hviskade
Hedda med bitterhet.
"Det ser så ut ... Har väl ett enda ord från
Astley gifvit dig anledning att tro, det han ännu
mins sitt flyktiga tycke? ... Ack, mitt arma barn!
I den verld, der den rike och förnäme lord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
