Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
er densamma," sade fru Sarassin, som nu steg upp,
svepte sin kappa omkring sig och närmade sig dörren
till kabinettet.
"Det är sent och ni är obekant här i staden;
tillåt mig att följa er hem till ert hotell," inföll herr
Désor och fattade sin hatt.
"Jag tackar er. Jag trodde icke att Genève var
tillräckligt stort, för att en parisiska skulle kunna
gå vilse här, men jag har nyss erfarit mitt misstag."
Advokaten bjöd sin klient armen och båda två
aflägsnade sig, utan att ega den minsta aning om,
att någon hört deras hemliga rådplägning.
Hushållerskan, som emellertid, halfdöd af oro
och spänd uppmärksamhet, bevakat både sin husbonde
och sin oförsynte älskare och lyssnat till hvarje ljud,
såsom den fruktade signalen till en ytterlig skandal,
trodde knappt sina egna ögon, då hon efter att hafva
hört kabinettsdörren öppnas, såg herr Désor helt
lugnt ledsaga det fremmande fruntimret genom
tamburen och aflägsna sig tillsammans med henne.
Studentens oförskämda djerfhet hade verkligen
lyckats, och andlös af glädje och ifver, störtade flickan
in genom dörren, som advokaten nyss passerat, för
att hastigt släppa ut äfventyraren.
"Skynda er! Skynda er ut i ögonblicket, innan
herr Désor kommer tillbaka," ropade hon ängsligt och
stötte undan skärmen, bakom hvilken hon lemnat sin
oefterrättlige kurtisör.
Han fanns emellertid icke der, rummet var tomt,
och först då den förskräckta flickan hemtat ett ljus
ifrån kabinettet, upptäckte hon honom sittande
utanför fönstret på stensätet.
Med armbågarne stödda emot jerngallret låg han
helt lugnt, rökande en liten lerpipa, som han haft i
fickan, och kastande slängkyssar utåt gatan efter sin
tant och hennes juridiska biträde, hvilka just nu
försvunno i lyktskenet vid hörnet.
"Gud bevare mig! Hvilken lukt ni sprider
omkring er," utropade Amalia harmsen, "ni vill då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
