Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 1. - Kapitel 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han i sina bekantas sällskapskretsar nästan lika
oumbärlig som punschkaraffen och soupén.
Det var naturligt, att den omtvistade
rolighetsmakaren, som i sjelfva verket icke egde så synnerligt
omdöme och förstånd, skulle få en ofantligt hög tanke
om sin egen person; han ansåg sig kallad till något
stort och kunde egentligen aldrig rätt förlåta sin
stackars hustru, att hon genom någon hemlighetsfull makt
kommit honom att glömma sin egen vigtiga person till
den grad, att han blifvit kär och gift sig med en
fattig flicka utan alla yttre fördelar och dermed, som han
sjelf inbillade sig, förstört sin lysande bana.
Hela slägten öfverensstämde till någon del i denna
åsigt och allra mest hans hustru, som i ännu högre
grad beundrade honom.
Den ödmjuka och blygsamma qvinnan tyckte sig
aldrig genom nog mycken ansträngning, försakelse och
tålamod kunna gälda förseelsen att hafva bundit det
firade snillets vingar, utan en aning om, att den
lyckan att vara fru Tullbom, med uppgiften att hvarje
dag åstadkomma en liknelse till det bibliska miraklet,
att bespisa fem tusen män med fem bröd och två
fiskar, i sjelfva verket fordrar mer snille än alla
namnsdagsverser i verlden, ett mirakel, som endast en
qvinnas minutiösa omtanke och sparsamhet kan åstadkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
