- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
89

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 9.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

9.



För att undvika äfven det minsta sken af
hemlighetsfullhet och effektsökeri, är det så godt att genast
säga, det Marinas besök i det lilla trähuset icke alls
var mystiskt eller obegripligt.

Se här den ganska enkla och alldagliga
sanningen, hvilken likväl rätt ofta kan vara effektfull nog.

Några månader förr, än Einar Helworth kom till
Stockholm och händelsevis hos juveleraren fick se sin
kusin sälja sin lilla guldring, hade Marina och Eva
en dag kommit öfverens om att tillsammans göra några
upphandlingar på Vesterlånggatan.

De båda flickorna, som i flere fall liknade
hvarandra och hvilkas yttre förhållanden voro lika
anspråkslösa, hade, allt sedan Eva kom i grosshandlarens hus,
förenats af en synnerlig vänskap, då ingen af dem
just sympatiserade eller voro förtroliga med de båda
rika kusinerna, hvilkas lefnadssätt, tycken och vanor
så betydligt skilde sig från deras.

Marina kom nu ifrån Söder och Eva från
Skeppsbron; de skulle mötas vid Jerntorget och gjorde det
också verkligen; det var för båda en mycket angenäm
promenad, ty det gälde den utomordentligt vigtiga och
länge påtänkta handeln af hvar sin klädning, hvaraf
båda voro i lika stort behof; och den smala
Vesterlånggatan med sina otaliga famösa godtköpsbodar var just
rätta stället för en affär, som icke kunde med lugnt
samvete afslutas, innan man varit inne i hvartenda
magasin, vändt upp och ned på alla tygstycken der
funnos och prutat med hvar och en af alla de artige
och outtröttlige bodherrarne.

Af hela det nöjet blef emellertid ingenting.

De båda flickorna, glada och qvittrande som foglar
med hvarandra, hade icke hunnit långt, innan deras
uppmärksamhet i förbigående väcktes af ett nedrifvet
hus på en sidogata.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free