Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Med strömmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Hvad mina tårar, min harm och mina
föreställningar icke förmått öfver Allan, det hade
åstadkommits genom denna i sanning äfven för honom grymma
schavottering inför alla kamraterna; hans sjelfkänsla
var ändtligen väckt; blygseln hade besegrat hans
medfödda vekhet och rädsla; hans eländiga narrkåpa var
bortkastad och hans martyrskap slut.
"Han berättade mig allt det der, liksom han förut
hade berättat mig sina obehag, och jag i min ordning
kunde icke förneka mig glädjen att gifva mamma del
af den lyckliga förändringen och Allans nu mera
ådagalagda mod och beslutsamhet.
"I sin moderliga tacksamhet och beundran för denne
"Spartan", som tycktes förtjena sitt ärofulla binamn,
skickade mamma honom strax derpå ett vackert guldur
tillika med ett hjertligt bref. Men huru tror du väl
han upptog detta? Jo, han sände uret tillbaka med
ett artigt svar, motiverande med en takt och en
finhet, som voro beundransvärda, skälen för detta
handlingssätt, och bad endast att som minne få behålla en
enda länk, som han brutit ur den dyrbara kedja,
hvilken tillhörde uret.
"Och jag, jag förvarade hans bref ... Det är flere
år sedan, men jag har det ännu ... Du skall läsa det,
Cornelia," tillade Marianne, steg upp och påtände sjelf
lampan, som stod framför dem på bordet, gick sedan
att öppna ett litet dyrbart pappersskåp bredvid soffan
och framtog derur ett hopviket bref, som hon räckte
åt sin guvernant.
Miss O’Barry mottog det med en temligen
likgiltig min och genomögnade det hastigt.
"Ja, kära du, detta är visserligen bra skrifvet,"
sade hon ändtligen, då hon slutat läsningen. "Men
hvem svarar dig för att det icke blott och bart är en
humbug, ett effektsökeri?"
"Cornelia! Har äfven du tillegnat dig grefve
Gerhards jargon?" inföll Marianne med smärta och
återtog papperet. "Ryser du icke vid att så der utan
skäl vilja misstänka och förhåna allt, att gifva hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
