Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Månsken öfver Mont Blanc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att de, förvirrade deraf, icke kunnat särskilja dem eller
icke haft medvetande om sin verkliga vilja eller sina
egna tankar.
Fruktande en fara, en frestelse, en synd eller
en olycka, hvars granskap de känna utan att fullt
uppfatta dess form, tillsluta de ögonen och döfva
eftertanken och omdömet, i hopp att denna fara osedd
skall flyga dem förbi, att den skall försvinna och
upplösa sig i dimma och dunst, liksom sagornas troll för
barnen, som gömma hufvudet under sängtäcket.
Man skulle hafva kunnat tro, att så var
förhållandet med den stackars unga qvinnan i detta
ögonblick, ty det uttryck, hvarmed hennes stora mörkblå
ögon nu hvilade på de båda männen der utanför
hennes fönster, var ganska sällsamt.
Hvilken af dem var det väl, som väckte hennes
fruktan och hvilken hennes kärlek? Visste hon det
väl sjelf? Eller ville hon icke veta det?
I fall man icke helt och hållet efter sin egen
beqvämlighet skapar de bilder och karakterer, hvarom
man talar, så måste man ofta lemna derhän det
bestämda omdömet derom och endast hålla sig till de
sannolikheter, som inträffade fakta gifva vid handen,
och intrycket deraf blifver då olika, allt efter hvars
och ens särskilda sätt att uppfatta dessa.
Larissa följde med spända, ångestfulla blickar det
aftågande sällskapet, hon såg dem på bron öfver Arve
och ännu länge på den kala vägen i Chamounix-dalen
fram åt Montanvert, och då de slutligen försvunno,
afvikande till höger mellan bergen, smög sig en djup
suck ur det sammanpressade bröstet; hon utbrast i
tårar och sammanknäppte händerna bedjande.
För hvem runno väl dessa tårar? Det är
omöjligt att afgöra detta, ty hemligheten derom blef
bevarad för alltid.
Det fordras två dagar för att bestiga Mont Blanc.
Man ligger öfver natten i några små kojor, uppsatta
på en smal is- eller bergplatå vid Grand-Mulets, och
hinner andra dagen upp till den högsta spetsen af dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
