Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Svarta kappan. Skiss från 1722.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
Han såg henne’likväl ännu i halfmörkret följa
muren, men han återhölls af en viss bitter ^misstanke
och tvekan från att tilltala henne och ämnade endast
helt tyst följa efter, då hon med ens, helt hastigt, var
försvunnen.
Förgäfves skyndade han efter, hon var icke mera
framför honom, han vände tillbaka, han gick åt andra
sidan af den smala gränden, men allt var fåfängt, hon
fanns icke, och likväl hade hon icke varit mer än åtta
eller tio steg framför honom.
Som vanligt då man förlorat ett tillfälle, syntes
honom detta nu af omätlig vigt. Kanhända skulle han
aldrig mer få återse henne, som flytt ifrån honom
utan någon förklaring, som troligen älskade en annan,
men som han i detta ögonblick tillbad med den
hopplösa kärlekens hela häftighet och vanvett;
Medan han envist sökte att, på den plats der
han nyss sett henne, återfinna hennes spår, återkom
Ramel och ropade redan på afstånd:
»Har du haft bättre lycka än jag, Arvid? Jag
har icke sett skymten af sågon menniska . ’i’\ Kanske
att vagnen for förbi?»
»Nej, den stannade här», svarade Hahne
tankspridd. ’
»Stannade den ... Nå, hvem sat<r deri?»
»Ett fruntimmer. . . som jag trodde mig
igenkänna.»
»Ah, se der ha vi det? ... En kärleksintrig
således j det var just hvad* jag trodde, ehuru jag förut
aldrig sett annat än karlar här . . .Nåväl, steg hon ur?»
»Ja.»
»Hvart tog hon då vägen, ty genom porten har
ingen passerat.»
»Jag förlorade henne i mörkret ■. . .»
»Hon har gått in i det gamla lusthuset, jag ger
mig hin derpå, ser du att det nu lyser genom sprin-.
gom a.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
