Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 10. Om det samtal herr Oldberg förde med gamle D. V. Ertz rörande Mikael Habstadius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIONDE KAPITLET.
Om det samtal herr Oldberg förde med gamle D. V. Ertz
rörande Mikael Habstadius.
Herr Oldberg å sin sida hade varit ute i helt andra
ärenden, ty han hade för länge sedan lämnat kärlekens
barnsliga besvär bakom sig och ägnade sig åt mera manliga
sysselsättningar.
Sedan han i trappan passerat den svarta kvinnan, gick han
ut på gatorna, följde dem, så långt de räckte, och försvann
i mörkret för att -i enlighet med Mikael Habstadii önskan
uppsöka Bladels gamle rättegångsreferent, D. V. Ertz, vilken
bodde i stadens utkanter.
Inne på de breda stenlagda gatorna, där elektriska lampor
och butiksfönster kastade sitt ljus, där sorlade all stadens
ungdom, uppfylld av begär att kyssas, dansa och vad mera,
som plägar vara därmed förenat. Mellan de höga husen
vilkas tak redan försvunno i mörker, blinkade kvällens
stjärnor med oändlighetens avundsvärda lugn och
behärskning i sitt uppträdande och sin uppsyn, men när herr
Oldberg lämnat dessa stora gator bakom sig och nalkades
utkanterna, krympte husen och antogo modesta former, blevo
enkla trähus utan krusiduller i stället för stenhus med
sådana; gamla träd med ålderdomlig undergivenhet i sina
krokiga och giktbrutna grenar omgåvo trähusen, och den
gode guden hade bundit stjärnor i kronorna, för att alla
fattiga människor, som måste bo här ute i mörkret, inte
så bittert skulle känna saknaden av elektriska lampor men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
