Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 4. Vari det övergås från dessa små skojare till de större och prydligare, av vilka ödet betjänar sig, och vari Mikael Habstadius tar ett första steg i rätt riktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
får jag lite fickpengar. Det spelar ju ingen teater, då
millionerna stå på spisen, färdiga att lyftas av och serveras.
— Kan jag bara lita på, att jag får mina tusen? frågade
fröken Stadenberg oroligt.
— Som på Gud! svarade Mikael Habstadius.
— Tack, Micke, du är snäll i alla fall! sade fröken
Stadenberg lugnad och ringde av.
Mikael Habstadius satte en hatt på sitt huvud och tog
sin käpp i handen och begav sig direkt till herr Kruckman.
Och därmed började han sitt nästa steg mot martyriet,
osynligt styrd av herr Kruckman, som alltså i sin person
förkroppsligade Mikael Habstadii öde.
— Mjuka tjänare, min käre Kruckman! sade han. Borde
vi inte ta och trolla fram lite kontanter nu snart ur våra
små manipulationer? Va?
Herr Kruckman var sysselsatt med att grubblande på sina
planer vandra av och an i rummet, då Mikael Habstadius
kom. Nu stannade han, betraktade honom, och så började
han marschera igen.
— Nåå! sade Mikael Habstadius. Vad säger herr
direktören om förslaget?
Herr Kruckman stannade än en gång.
— Det tycks vara dyra slavar nuförtiden! sade han; ty
han kände så noga den stackars Habstadii väsen och hade
honom så fast kedjad vid sig, att han kunde säga, vad som
föll honom in, utan någon risk.
Vid dessa ord färgades Mikael Habstadii feta ansikte av
en rodnad.
— Vad menar ni, Kruckman? frågade han, kännande sitt
beroende för första gången och därför i någon mån
förskräckt, men endast ett ögonblick. Kallar ni mig slav?
— Föredrar redaktörn att kallas hantlangare? sade herr
Kruckman och log kyligt.
— Skulle det vara något, skulle det egentligen vara med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
