Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xxxvlll
Man har i våra dagar drifvit begreppet om poetisk dikt til!
ytterlighet , som frambragt vidunder och förjagat det lugna
skönhetssinne, som röjer guden i skalden.» (Brefvet är dateradt
Annelund den 6 Februari 1834.)
Någon granskning blef dock, oss veterligen, icke företagen.
Deremot ägde Ling den tillfredsställelsen, att se de första
sångerna af sina Asar anmälda af den berömde forntidskännaren
och språkforskaren Rask, som yttrar, bland annat, att jemte
det han funnit planen »i hög grad originell och stor,» och att
skalden »skiljer sig från de flesta nyare poeter i bilder och
liknelser, hvilka alla, både till innehåll och uttryck äro hemtade
från forntiden, Norden eller den allmänna naturen,» tillägger,
att han med »stort nöje följt skalden i sina försök att bringa
lif i den gamla myt-verlden och liksom draga den nära läsaren,
eller hänföra honom i de längst förflutna åldrar, samt att
omfatta och till ett stort helt sammanbinda den nordiska
forntiden; förtjenster, som nästan uteslutande tillhöra vår författare.»
»Man har väl länge insett,» fortfar Rask, »att den forna
gudaläran icke tillhör ett enda system, eller utgör en enda
myt-cyklus, men jag vet ingen annan, som försökt att utstaka
gränserna. Thorlacius, Finn Magnusen, Grundtvig o. fl. hafva
upplyst många särskilta myter, men ingen har bragt våra fäders
tro till enhet och sammanhang. — Ëvald, Oehlenschlæger o. fl.
hafva användt nordiska gudaläran i stället för den
grekisk-romerska, men merendels (om icke i bearbetandet af någon
enskilt myt — t. e. Balders död, Thors resa till Jotunhem)
endast som machiner, soni poetiska grannlåter *). Det erfordras till
ett lyckligt användande af nordiska gudaläran, att vara både
skald och mytolog eller fornforskare, och dessa begge
egenskaper har väl ingen hittills förenat i en sådan mån, som
Åsarnes sångare.» — Det är icke första gången, som en odelad
hyllning åt ett svenskt snille hemburits främst af en utländing.
*) Detta omdöme, som skrefs år 1818, således innan Oehlenschlägers
»Nordens Gudar» m. fl. af hans större dikter utkommit, är öfverraskande från en
Dansk, och vittnar att Ling icke ansågs såsom efterföljare eller härmare af
naborikets författare, i den gamla myt verldens skildring, utan fullt
sjelfständig på detta fält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
