Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
den hjeltes ättfäder, hvilken sagans händelser, diktade eller sanna, hade till
huf-vudforemål. Och i jn aflägsnare tid sagan rörde sig, desto heligare måste
landets historiska gndapersonal (heroerna) deruti förekomma.
Slutligen tror jag, att ingenting säkert, hvarken för eller emot sagan kan
utledas af namns betydelse, icke heller af tiden, då hon nedskrefs. Stora häfda*
tecknare i vår skrifkunniga tid anföra ofta hundraåriga muntliga traditioner,
fin sägn kan vara sannfärdig, fastän höljd i nyare drägt, och den kan af olika
berättare hafva blifvit olika framställd. Dc lagar, som senare utgifvare af våra
fornhäfder uppgjort för läsarten af vissa ställen, kunna icke alltid gälla som
ofelbara; ty ren kritik af en urkund omfattar icke allenast språk och
ordaför-stånd, utan fast mera andan af den tid, hvarom sägnen handlar.
Hvad åter angår våra faders mytlära, får jag härmed förklara, att jag
alltid trott henne hafva 2:ne skiljaktiga riktningar: en fysisk och en moralisk. Ätt
båda kunna få en vidlyftig utgrening nekar jag icke; jag tror till och med, att
de fått den, i en och anuan radius af dessa två stora sferer. Den dualism, som
ligger i Asaläran, och som, ända från myten om Nifelhem och Muspelhem —
köldens och värmens, eller kontraktions- och expansionskrafternas sinnebilder —
fortgår genom hela gudastriden ända till Ragnarök, har icke annat att visa, än
ande och materia, ljus och mörker, i deras beständiga vezelstrid. Hvarje lära,
som söker att förklara de högre intelligensernas verkan på vår jord, måste med
det senare förena ett högre ändamål, än blott jordisk tidsberäkning. Visserligen
gjorde Nordbons hårda klimat honom beroende af astronomiska begrepp, men
då Asaläran uttänktes och utöfvades af presterliga kasten, hvilken på sina
boställen (Upsala Ode) förde i detta afseende en nog sorglös lefnad, och då
Asaläran sjelf omtalar sina gudars undergång, hvilket icke kan angå någon viss
månad, så tyckes ett moraliskt syfte ligga förborgadt, såsom grundval för denna
lära. Öfverdrotten i Upsala offrade väl ensamt för hela landet, men i detta tall
var ju hela landet genom honom personifieradt, likasom vår lag representerar
hvarje individ. Dérföre offrades han sjelf af sina undersåtare, när de ansågo
honom hafva retat gudarne mot dem. Ännu mindre kunde de enskildta offren,
hvarom sagorna tala, hafva blott en fysisk, icke en moralisk grundidé. Ingen
offrar åt en gudomlighet, hvars tillvaro han betviflar.
Som både den äldre och yngre Eddan i sina mytiska berättelser ofta röja
en historisk utspädning, så måste de förra skiljas derifrån. Och för att skira
dessa myter, är icke nog, att blott uttaga det historiska elementet derur och
förkasta allt det öfriga. Såsom urkunder, hafva de åtminstone det värde att
måla sin tid, eller också att historiskt visa de apokryfiska tillsatser, som
besmittat Asaläran. De så kallade mytiska sägnerna, i Brages samtal och i
Skaldspråket, äro i allmänhet usla förvridningar af denna lära; likväl tror jag,
att de personer, hvilkas namn blifvit införda i det poetiska språket, varit
antingen verkligt mytiska eller historiska, och böra såsom sådana bibehållas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
