Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
SJUNDE SÅNGEN.
Sin vakotid började sommarens sol,
då Nordherrskarn Gylfe från åldriga stället,
der Fornjother upprest sin herrskarestol,
drog bort; och han uppslog det kungliga tjället
ej långt ifrån stormiga Värtan ’), der jemt
de brottande vindarna möte bestämt.
Kring fjärdar och skogar hans Hirdmänner foro,
med fiskarens lugn och med jägarens oro.
Men åldrige Gylfe förbidade än
sin härold, som for till de Asiamän;
ty stego mång tankar i omtänksamt sinne.
Hos Hejdi, hans dotter, ren lugnet förgått,
af oförstådd trånad: och ute och inne
hon tänkte på kommande Åsarne blott
Hon visste ej klaga, hon kunde ej hoppas:
mång hvitbröstad björklund stod klädd uti grönt,
de trögväxta askträd hon äfven såg knoppas;
men intet om Åsarnes ankomst hon rönt.
När Onar kring jordringen sömntörne sådde 2),
när Delling i böljorna gullhåret tvådde,
gick Hejdi till höjder och stränder igen,
att speja om ingen der nalkades än.
1) En fjärd af Östersjön, nära vid Stocksund.
2) Ett visst slags törne, lagdt under hufvudet, troddes gifva sömn;
äfvensom en viss runa, kallad sömnstaf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
