- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Första bandet. Förra delen /
229

(1866) [MARC] Author: Pehr Henrik Ling With: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

219

"Dig jag det offrar; du må det ej vägra:
’likasom Frejs, af sig sjelft skall det segra;

"Blott du ger löfte, som Gerda gaf Frej.
"Dygn blifve år! Det förskräcker mig ej.
’’Nionde våren förunna mig gamman,
"ljuf skall då blifva den tärande flamman!

"Se, jag har svurit, vid trohetens Gud:
"Land skall jag vinna, och du bli min brud.
"Vill, som min Gerda, du hopp mig ej gifva,
"grafhög då måste min Lognfara blifva »).*

Förgäfves han bad. Liksom aftonens stjerna
ser ned på den suckande säfven, likså

8) Ämnet till detta lyriska stycke är taget nr Skirners resa i d. ä. Edda.
I d. y. heter det, att Frej var den trognaste bland män. I lunden Barreg eller
Lognfara (den lugna färdens lund) skulle Frej möta sin Gerda. Hans straff för
sin förmäten het att sätta sig i Odens högsäte, Hlidskjalf, kan både fysiskt och
moraliskt förklaras: väitligheten förderfvas genom för hastig värme under den
tid naturen bör hvila, och landtbrukare förlorar vid öfverspända påhitt. Höga
sången i d. ä. Edda säger:

"Hvar man bör vara måttligt vis.

"Aldrig för vis han vare!
"Blott för dem Sr lifvet fagrast,
"som veta mycket och väl."
Hlidskjalf låg utmed den rot af Yggdrasil (lifeträdet) som sträckte sig täl himlen,
och vid hvilken Urds (urtidens) bnmn var belägen. Odén satt icke der
beständigt. Tankekraften uthärdar icke ändlösa ansträngningar. Här såg han
Nornornas beslut och det töcken, hvari den Förborgade (Allfader) dolde sig. Detta
hög-säte är, i moralisk betydning, en sinnebild af den sanna visdomen och
konst-förmågan. Endast här kunna de se och förstå allifvet. Ingen annan gud får
sitte på detta högsäte och det står, tills Valhall och Odén sjelf fallit i den sista
striden. Den kroppsliga förmågan dukar under för tiden; men andarnes fortgår.
Grekerna satte Zeus’ tron på det jordiska berget Ida, oeh Inderna ställa
Brah-mas tron på berget Mandur. Odens timliga hemvist, att jag så m& yttra mig»
är Valhall, hvars beskrifning är jordisk, då Hlidskjalf deremot nämnes mystiskt
likasom gudens handlingar derpå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:01:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lphsamlarb/1f/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free