Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
»Tre år voro spillda. En morgon omsider,
»då, djupt i en nötskog, jag inslumrad låg,
»och drömde om fordna och stundande tider,
»då väckte en röst mig. Förvånad jag såg
»den oglada öndurdys. öfver mig lutad,
»hon hviskade: ’Hårdverk och Thursarne snart
’förbränna din Herrskares borg/ Redan slutad
»var tidningen. Talerskan bortdrog med fart.
»Jag väpnade svenner och trälar, som ställdes
»i bakhåll. Förfärligt det anfallet vardt,
»och Hårdverk han flydde och Thursarne fälldes.
»Befalldes jag nu att för Konungen gå:
Tre ting som belöning du fordra må!’
»Jag svarade ödmjukt: Du vred icke blifve;
»mig frihet och brud och ett kungsland du gifve!
»Han sade: ’Nämn huru? nämn hvilken och hvad?’
»Om skyddstecken, hem till min fader, jag bad;
»om brud af hans ätt, och om land af hans rike.
»Han svarade: ’Vare du härefter fri!
’Det land, som du väljer, ditt rike må bli!
’Men bruden? ... Nå väl! Du kan vara min like;
’och välja du må utaf Haloges ättf
»Till Naumu den milda jag flög såsom vinden.
»Hon log, och då kysste jag rosende kinden!
»Röd vardt nu den moder som flammande ugn;
»Men stammande Haloge svarade lugn:
’Som kung och som far, bör jag främlingen gälda.
’Men Naumu är fri; göre sjelf hon sitt val!’
»Hon räckte mig handen. Ur konungens sal
»for Glöd, och då blefvo förbannelser fällda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
