Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
hans stam från det äldsta konungahuset, tyckes styrka att Loge, Glöd och deras
döttrar samt Vifel och Veset verkligen varit till, och ännu lefvat i folksägnerna,
ehuru litet detta bestyrker sagohjeltens egen förvandtskap med de forntida
personer, som burit dessa namn.
NIONDE SÅNGEN.
En ljusglimt läg redan vid östliga brädden,
då Sol steg med Glanir ur rosenbädden *).
I gullmantel klädd, på sin eldvagn hon står,
och daggperletömmen och strålpiskan svingar.
Ren Delling, på hennes befallning, uppslår
den östliga porten, som ståtligen kliogar,
likt tusende foglars förenade sång;
och Dvergarna flydde med ilande språng.
Då hände det just, att, vid gullväfda tältet,
som med sig han fört på sitt långväga tåg,
de Åsars öfverdrott, nyvaknad, såg
en sköldmö gå fram öfver ljungsådda fältet.
En stålsköld, ett spjut uti handen hon höll,
och gullhjelmens silfrade galler det föll
helt tätt nedom hennes belockade änne;
en skarlakansmantel omkring sig hon bar,
som fästes kring midjan med gyllene spänne.
Det öndurdys, oglada Öndurdys var,
och detta var allt, hvad man visste om henne.
Emellan de Asar, helt liknöjd, hon gick;
ej heller hon gaf dem, till helsning, en blick,
Och hastigt försvann hon i mörkaste skogen.
1) Sol, gift med Glaner, som betyder glans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
