Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
En trippande renhona följde, sä trogen,
den. flyende.
AsiaOden det såg:
oroande aningar hvälfde hans håg.
Men alla till aftåg sig redan beredde.
Den öfverdrott sporrade trafvaren strängt,
begynnande tåget. Hvarthän han’det ledde
betänkte han icke. Men anden, försänkt
i Eviges sömn, for i rymden och tiden;
så irrar en segrares hug under striden.
På gångaren satt han, med Ora och blick
helt slutne. Men oglada öndurdys gick
för tankarnes öga. Och hemligt han sade:
»Hur rastlöst hon irrar på fjäll och i skog!
»Min sårade Säming tillfånga hon tog.
»Hvad vill denna vålnad från dar, mera glade?»
Nu snöfjällbegränsade Skjalfta han hade
sig närmat; och Hamre dess kungssäte het.
Den vise Kung Gevär beherrskade deta).
Se, under en lind uppå gräsbeväxt kulle,
en ljuslockig mo, med sin gullslända, satt.
En ungersven lekte på harpa så gladt;
men just som på nytt henne stämma han skulle,
såg ungmön de Asar. Och häpen hon spratt
från stället, och gyllene sländan hon fällde.
Men ungsvennen, snillrike Hother, der stod.
Orörlig, med lågande öga och blod,
vid Åsarnes sida han dristigt sig ställde,
2) Hamre, var ett gammalt Jarlsäte vid den na så kallade Salten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
