Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Nu började blodet sig stocka
i hjertat på Ogn; hennes strålande blick
förmörkades mera, ju mera hon hörde.
Men detta ej pratsame Arngrimer rörde;
från honom med blödande hjerta hon gick:
"O, Hergrim! Med död och med fara du söker
"beständigt en tvekamp. Ditt öfvermod Öker
"de fienders anfall/’
Hon suckade så
inom sig. Då syntes på böljorna blå
fem sköidtäckta snäckor. Allt närmare stranden
de kommo; snart hamnlade en utaf dem,
och dristigt en kämpe på glittrande sandeh
sprang ned, och då talte den ifriga anden
hos Ogn: ’O rttin Hergrim! du kommer då hem!
"Fort Grimer på arm, att den älskade möta T
I dörren satt Arngrimer Rese, och såg
omkring sig. Hans röst var en brusande våg:
"Ha, dotter! Mig tycks här blir annat att sköta,
"än kyssar och mjöd. Svenner! bären mig in,
"och lemnen mig vapen, som fordom jag förde;
"ty än skall jag visa, att salen är min."
Förvånad stod Ogn. Ej hon såg eller hörde:
det var liksom allt för dess ögon sig hvälft.
Men Amu sprang fram till sin ropande hälft,
med klubba och spjut. Den högtimrade salen
då skakades häftigt, och dörren slogs opp.
En Jätte der inkom. Sin bålstora kropp
han sträckte och spände; så spänner sig hvalen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
