Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
»Hell Åsarnes öfverdrott, Åsarnes stam!
»Den tidning, jag bragte, förkrossar ert hjerta.
»Jag ser det, men kan icke dela er smärta;
»ty glädjen att finna min älskade far,
»hvar känsla inom mig bedöfvat har.»
Nu Gaute och ättmännen helsa hvarannan;
och sorgen och glädjen de vexla kring pannan,
som mörka och ljusare skyar man ser
på himlen. Men AsiaBrage af alla
var dystrast. Han vankade opp och ner:
»Ha! Skall då allt skönt här i stoftverlden falla?
»Skryt, storm! Uti lifvets förhärjade dal,
»du skördat dess renaste, himmelska blomma;
»då vingen förskonar det ändlösa tal
»med blad utan färg, och med kalkar så tomma!»
Så AsiaBrage. Men Gaute nu får
ett tecken af fadren, Ur gillet han går,
och under en lind bredvid honom sig sätter;
förtäljer sin saga, helt enkel, men sann:
hur Åsarnes flotta i stormen försvann,
och ensam hans snäcka drefs, dagar och nätter,
tills slutlig i böljande Mörrum hon samm 6)
Han hamnlade henne, och vandrade fram,
i barrklädda skogar, på sandiga slätter,
Hans föda var vildägg, hans bädd var af ljung.
Till Vitala stad omsider han nådde.
Der tarflighet ännu med friheten rådde;
5) Mörrum, en å i Blekinge. Herr Wallman har med bindande skäl visat,
att genom en segelled, som från denna å, fordom ledde in i Götarike, hafva de
i detta landskap bosatte Asar, förmodligen inkommit, vid deras tåg från
Östersjöns kuster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
