Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
När Sol sedan steg ur den purprade våg,
och ingen guldlockiga Alfhild säg,
och ingen guldlockiga Alfhild hörde,
då ropade hennes förtviflade far:
»Min Alfhild! Min Alfhild!» Men fick intet svar.
Mång spejare skickas kring höjder och stränder;
men okunnig hemåt hvar spejare vänder.
Till Ljungaren AukaThor offer nu görs,
och bönen från faderligt hjerta nu hörs:
»Lyft opp clin förfärliga Mjolner, att straffa
»förrädarn, som, midt för din heliga stod,
»har rånat ditt altar. Det är ju ditt blod,
»som skymfa han tänker? Tillbaka mig skaffa
»min Alfhild, och se, innan tio år
»jag lefvat, till dig, såsom offer, jag går.
»Ack! Allt för min Alfhild jag offrar så gerna.
»Hon stödde mig gamle. Som morgonens stjerna
»plär följa med nedan, så följde hon mig.
»Hon flydde; och mörker nu omger min st ig!
»Jag unnade ingen den lustfagra handen;
»jag fruktade hemligt, att älskogsbanden
»mig skulle beröfva den älskades vård.
»Mitt hjerta är ömt, och min kärlek var hård!
»Hur grymt är jag straffad för sjelfkära qvalet,
»Hur gerna jag nu henne unnade valet
»af redelig älskare! — Barnabarns fröjd
»förnekas min ålderdom. Ättstupans höjd
»står omhöljd af natt! Och när slutnatten stundar,
»ej mer i min Alfhilds armar jag blundar!
»Allena är jag; och vid röfvarens famn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
