Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
»Glömskans Häger svinga10) ’
»öfver dig sin vinge,
»vifte qvalet hän,
»väcke glädjen upp igen!»
Så AsiaOden. På grönskande hög
satt Norddrotten tyst; genom tårarna smög
en stråle; så far öfver regnsköljda jorden
en kornblixt. Den gamle då qvad des$a orden:
»Sorg var min moder,
»och saknad min fader.
»Qval var min broder,
»och strid mina söner;
»men nu är jag gläder,
»och intet mig fattas.
»Ja! Kraft jag än röner,
»fast senorna mattas.
»Det styrker oss gamla,
»i sorgen och smärtan,
»att grafven skall samla
»de älskande hjertan.»
Så Gylfe. Han lät med en vink förstå,
att gästen hos honom sig hvila skulle
Förtroligt der sutto de Förstarne två;
med sammanflätade kronor likså
två almar beskugga en blomsterkxille.
Den åldrige drog nu en suck så tupg;
to) I Odens höga sång, föreställes hägern som en sinnebild, af glömika»,
hvilken isynnerhet sväfvar öfver berusade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
