Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
hans silfverlockyfviga skägg dä förgyllde.
Det var, som när rosende morgonskyn
ser opp öfver svallvågors gungande bryn.
Omsider tog Magternas Fader till orda:
»Må AsiaDiar sin vandring fullborda!
»Till Öster från Nord, oeh till Nord igen,
»de dragé, med ära och seger, hän!» —
Det Valguden. Saga sig inställsamt makar
till honom. Som vestan små daggperlor skakar
från gråmossig jernek, så hon ur hans sk&gg,
med snöhanden, bortviftar drycken, och ställer
sin runtafla undan, vid runbeprydd vägg.
A nyo hon dryck uti bägaren häller.
Hon ämnar att tala; men Valfader drar
sin hand ifrån bägarn, och afsked han tar.
Den fyraparfotade springaren åter,
på luftiga slätterna ila han låter.
Och allt blef så ljuft i den himmelska sal,
der alla nyss hemligt sig tyna kände.
Då var der som qvalm i en solbeklädd dal.
Men Odén till Hermod den snare sig vände:
»Son! Är för din ättling ditt hjerta betryckt,
»bjud honom strax tåga till Asgård det gamla.
»Men Beldegg allen må sin krigshär församla,
»och utmana Hother, och hämna sin flykt.»
Så Valfader. Hermod med glädje det hörde,
och budet till Åsarnes öfverdrolt förde.
Men ryktet om Åsarnes nederlag for
från strand och till strand, liksom tordönets buller.
I Sigtuna Åsarnes häpnad var stor;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
