Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
knappt rörde vid skimrande, islagda vågen.
Och Jätten strax sprängde, förifrad i hågen/
med trafvaren fram, i hans rykande spår,
så tätt, att i Asgård det nya han står,
förrn sjelf han det märker. Af Diarne alla
han inbjöds. Af harm deras Öfverdrott teg.
Men trotsige Hrugner lät modet ej falla:
»Här är ju så godt som i glada Valhalla!
»Gif hit alla skålar, som AsaThor har;
»jag vet, att du sjelf kallar honom din far.
»Jag tänker dem tömma, fast jag är allenaj>
Han drack, och ju mera han drucken blef,
ju längre sitt ofog som gäst han bedref:
»Du heter ju Freja? Du skall mig betjena!»
Så talade han till den fagraste mö.
»Ert Asgård jag flyttar väl snart till min ö.
»Men först vill jag tömma allt mjöd, som J ägen,
»och dräpa de Gudar, jag ser. J ju sägen,
»att Valhalls Magter en gång skola dö?» —
Enhvar blef förskräckt. Men då log i sitt sinne
den sjelfnämde Odén, och tänkte: »Drick ut
oallt mjöd, som vi äga! Men jag vill till slut
»betala ditt skryt, och skall hafva i minne
»ditt skymford till mig.» — Så han tänkte, och se,
nu AsaThor sjelf in i gäslsalen trädde.
Hans åsyn de modlösa Diarne glädde.
Men Jätten föraktligen började le.
Vred AsaThor sade: »Hvem bjöd dig här gästa?
»Hvi skänkes åt dig utaf horndrycken bästa?»
Då svarade Jätten — helt fromt var hans tal:
»I dryck desse Gudar mig bjudit sig fresta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>