Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
590
han visste, att kampen då skulle bli kort;
ty bräckt var porten, bestormad var muren.
Och Åsarnes sista, förtviflade värn,
var, såsom när kullslagna offertjuren
ses sparka mot offrarens lyftade jern;
ty styrkan försvunnit. —
Dock växte nu styrkan
hos Fjorguen den sköna. I handen hon höll
det spjut, hvarpå Fridulfer sjelfvilligt föll.
Hon sade: »J Magter! Som njutit min dyrkan,
»förgäfves till eder för Asgård jag ber.
»Men himmelens Sol! Du höga och klara,
»som aldrig har tröttnat kring jorden att fara,
»hör mig! När din vaknade blick på mig ser,
»då är jag förintad. O, måtte du taga
»i lågande famn denna lidande svaga!
»När fiender trampa mitt liflösa stoft,
»låt anden, likt blommornas heliga doft,
»på strålvingar stiga från jordiska gruset,
»och, hopsmält med evigtomkretsande ljuset,
»dig följa bland stjernor, och blicka med dem
»tillbaka på Åsarnes älskade hem!»
Hon tystnade. Tärnorna tårar ej göto;
men henne att likna, de modigt beslöto.
De väntade morgonens gudablick, som
till Sindris gullsalar skulle <lem föra 9). —
0) Sindri var de lycksaligas boning, enligt Valas sång. Man tror sig här
kanna tillägga, att den sjelfuppoffring, som Greklands qvinnor ännu visat i sista
frihetskriget och. särdeles vid Misolonghis fall 1823 trotsar Vesterländarns mod
och ståndaktighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
