Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
636
»Gån bort från min här, både gammal och ung,
»för hvilka en sköld, mer än bojan, är tung!
»Mot stunder af lugn säljen rykte och ära!
»Gån! Byten vår härliga Asialära
»mot främlingars skänddigter. — Lären er dem!
»Ja, segraren dyrken med sånger och dansar,
»och offren ert gull, att förgylla hans lansar;
»sen qviden som ufvar i utplundradt hem!
»Men J, hvilka ännu er pligt icke glömden,
»som liknen de fäder, hvaraf J berömden
* »er härstammat hafva, vi skiljas väl här;
»men mötas ånyo vid Kyrials skär 7).
»Min ledsven blir Skyde: till Qvenland jag tågar,
»der kindfagre Sigurlam konung nu är.»
Ej ord, eller ljud någon yttra vågar;
så tystnar de mullrande åskornas dån.
Men Fjorguen den sköna, med tårar nu sade:
»Du går då att famna din älskade Skade?
»Jag vet att hon är icke långt härifrån.
»Gå! Slut uti famn hennes kindfagre son;
»blott jag må förskonas från hatfullas möte.
»Den yngel, som framgått ur jättemöns sköte,
»får lefva; och jag skall, måhända nog snart,
»se hela mitt stamträd på grenar bart!»
Hon teg. Liksom efter en stormil, helt stilla
ett regnmoln sig öppnar, så gråten sågs trilla
på kinden. Af alla beklagad hon vardt.
Ren AsiaOden med Skyde bortdragit,
?) Kyrialskär: Finska skären.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
