Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
672
»till fjällarna hän!
»Vid sjöastrand här
»vill jag icke bo.
»Strandsmåsars skrän
»störa vår saliga morgonro!»
På tå hof sig Njordgudahalfmannen sen
och qvad, Fast med darrande stämma och ben:
»Nej, frukta min blick,
»och lyd mitt beslut:
»På fjäll jag ej far.
»För ulfvatjut
»jag der sofva ej fick,
»fast nio dygn jag der var.»
Han qvad så. Men utklädda Skade helt bister
sig reser, och pysslingen springer förskräckt
från henne. Då lufvar hon honom så käckt.
Han grinar och sparkar; men lufven han mister,
och ut i ett hånskratt församlingen brister.
Strax uppstämde Jotunaskaran en sång;
helt ryslig den let, fast den icke var lång:
»Asynjor och Asar, gudomelig ära!
»De kommit, att runor och visdom oss lära.»
Och Lopter brast ut: »De lycksaliga två
»er glädja. Men Skade bör skratta också.»
»Han bortgick. Då knuffas och puffas beständigt
den Njordgud af Jotar från hörn och till hörn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
