Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
744
»att Lopter sin skuld betalar.
»Hler nu sofver, så trygg,
»i falaskans täckelse sköna.
»Lundar och Disarsalar
»brinna på Åsarnes rygg.
»Stenbölden pryde din panna;
»växe, att qvädet besanna!»
»Och bort som en rök den förklädde nu flög.
Ej vredgade AsaThor hexan kan fånga.
Der söktes alltsedan, i dagar många;
och mycket hvart rykte om signerskan lög.
En såg hur, som Varulf, hon gick vid hans sida,
en ann henne såg uppå stormskyar rida.
Så gingo mång sägner från qvinna till man;
men ingen den listiga hexan dock fann.
I gillet man fortfor att ganta och skalkas.
Men AsiaUller ej dit mera kom.
Försakad han vardt för de Vises dom»
Snart gillet till slut, liksom fullmåne, nalkas,
och småningom gästerna makat sig bort.
Som strålande skyar från blåhvalfvet gånga,
och en efter annan försänks inom kort,
vid himlabrynen; så voro ock många
af gäster och ättmän, som aldrig mer
hvarann fingo se.
Nu trofasta Skade
omfamnade Säming och Thorgerd. Hon sade:
»Till fjällhöga Noreg jag följer ej er.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
