Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
748
Allt vidare fram uppå fjället han vankar.
Snart såg han en nedbränd konungaborg:
ur rykande askhögar gnistorna sprutto.
»Ah! Här är mitt hem, här bor jemmer och sorg!» —
Så tänkande, såg han två piltar, som sutto
på grundstenen. Askmörjan glittrade högt
omkring dem; men.flitigt de lemningar drogo
derur, liksom rödaste gullet de sökt.
De grälade ömsom, och ömsom de logo:
»I mörjan jag stöter dig ned från din sten,
»om mig du ej lemnar det största ben. —
»Försök om du kan ifrån stället mig rubba.
»Det benet är grofvast; jag derför det tar;
»ty Hårdverk den hätske det tillhört har;
»jag deraf skall göra min första klubba.
»Min fader kung Dumber han brände in.»
Då sade den förste: »Men äran är min;
»ty höfves ej dig vårt byte att klandra.» —
»Men jag tände skogen.» Så sade den andra.
»Om Thursar ej bortgått att släcka dess brand,
»vi båda väl fallit för deras hand.» —-
»Och jag tände kungssalen,» yttrade åter
den förste — »och Hårdverker föll genom mig.
»Dock, halfbroder! Segren jag lemnar åt dig.
»Vår farfader Svade bestämma jag låter
»hur bytet skall delas emellan oss två.»
Af piltarnes glam icke vidare hörde
den öfverdrott. Samtalet djupt honom rörde.
Han gick och, i hjertat, han hviskade så:
»Kung Dumber ej far eller broder har lemnat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
