Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Jafnhar blott var ett namn, hörande till våra faders höga triad, har jag förut
erinrat Frigga kallas äfven Lodyn (Hlodynia) såsom maka till Löder d. v. s.
Odén. Lodin var ett mansnamn (Olof Tryggv. s. 57 kap.), och hvad i Thattr
om Haakhabrok står, att knng Erik i Upsala offrade till guden Lyter, har
förmodligen afseende på namnet Löder, Löder. Då den asiatiske Odén i folktron
förblandades med den mytiske, var det naturligt, att den förre skulle äfven A
sig tillegnade den senares olika benämningar. I Eddan omtalas Löder flera
gånger jemte Odén och Häner, och då man forvexlade namnen Valfader och Allfader,
måste äfven begrepet om Odén ensamt i sig upptaga begrepet om Åsarnes triad,
hvarföre Odén omsider blef qvarstående såsom den enda högsta gudomligheten.
Äfven det onda, som Saxo yttrar om den historiska Löder (Lother), hvilken han
kallar Skjolds far, knnde härröra af det förtal, som AsiaOdens motståndare
utspridt om honom, eller af det hat, som Saxo jemt röjer mot den historiska
gudapersonalen, eller också af de elaka begrep man fästade vid Odens namn,
sedan Uller såsom MedOden tillegnat sig detsamma. (Se slutanm. vid 22 s.) Suhm
i Danem. hist. del. 2 sid. 66 säger: »I alla isländska Konnngalistor,
Landfed-gatal och i de 2:ne Flateyarböcker så ock Edda i företalet, fab. 66, samt
Rim-be i gl a, s. 57 m. fl. göres Skjold till Odens son och Danmarks förste konung.»
Så gör äfven Sturl. i sin Yngl.-saga, och hvad Saxo anför om Dan, såsom
Danska rikets förste regent, är så obestämdt, att det tydligen synes syfta mera att
få en orsak till landets namn, än till att beskrifva dess första konnngs verkliga
tillvaro. Den gamla sägnen om vår Svenske kung Humble har Saxo begagnat,
fest med någon förändring. Sturleson förbiser den, ty han tecknade blott
Asia-ättens öden; likväl tyckas dessa båda häfdatecknare öfverensstämma äfven i detta
ämne. Saxo säger först att Lother tog väldet från Humble, Dans son„ som bar
detta öde med största tålamod. Detta uttryck gifver anledning till den förmodan
att med namnet Humble menas Gylfe, hvars land AsiaOden tog, fast icke med
vapen. Enligt skaldespråket betyder Hnmble en mägtig konung i allmänhet;
äfvenså Gylfe. Saxo säger sedan att Lother vardt dräpt af upproriske undersåtare.
Troligtvis är anledningen härtill tagen af den berättelsen, som äfven finnes i
Yngl.-sagan, att Diarne med Geirsodd stungo AsiaOden, hvilket Saxo antog for
uppror eller hämdlystnad. Väl omtalas Odén sedan af Saxo som en särskilt
person; men detta är icke underligt; ty denna författare, som utan strängare
undersökning fram8tälde alla sägner, blott de lände till hans syfte, knnde lätt hafva
af en och samma person gjort tvenne. Han säger att Odén flera gånger
förändrade sitt ansigte, när han friade till Kinda. Sturleson tillägger sin AsiaOden
samma förmåga.
Saxo gör Skjold till Angnls broders sonson; kanske derföre, att han såsom
en god kristen fruktade att härleda Danska konungahuset från den hedniske
AsiaOden, hvilken han ständigt förvexlar med den mytiske. Den Danske knng Helge,
som nedlade Hothbrod, kallar Saxo Hothbrods bane, och äfven Haddings bane, hvilket
dnbla namn röjer, att det varit två olika personer med namnet Helge, fast Saxo gjort
en enda af dem. Att en Helge eller en Haloge funnits redan i Åsarnes tid, är förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
