Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
838
»skall svara er alla, med Ljungarens stämma:
»nu kan både här och der jag, en gång,
»få sjunga förtryckarens segersång;
»Ha! Skulle mig vanmagtens hvrsslingar skrämma
»Jag känner det binamn, mig Diarne gett
»af Odén hin Ule. Jag vill det förtjena.
»O, Nidhögg en gång mig din draketand läna,
»att göra ett offer, som förr man ej sett.
»Ett menniskoffer, störst bland de störste,
»jag viger åt dig, du urmörkrets Förste!
»Stig opp! Och i Uller din dyrkare känn!
»Jag har ingen maka, jag har ingen vän.
»Din ära jag vill i min ära förkunna,
»din magt i min magt. Hå du seger mig unna!
»Ja, AsaThor sjelf, om han motverkar den,
»af dig varde fjärran i vildöcknar dragen!
»Snart digne de andra för runeslagen!
»Jag Gauthiod mot Svithiod beväpna skall,
»ty så skola båda bereda sitt fall.
»Jag sen ät min hämdlust dem båda kan viga;
»de skola besegrade darra och tiga.
»På splittrade fjällblock der växer likså
»en trotsande tall, emot himmelen blå.»
Nu eggar han hopen mot Diar och Asar.
När vilddjuren fångas i jägarenät,
de fragga mot den, som vill lösa det;
så folket, af blindhet, mot Diarne rasar.
Då samla sig dessa i gudavigd sal.
Der uppstod ett larmande, som då en hval
i nordhafvets mörkgröna vågor sig tumlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
