Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
860
»Min maka det var, som ned sig nyss sänkte.
»Fast stjernorna blunda, hon vakar ändock.»
Han följde den stjernan. Hofi viste åt vester.
Främst far så den äldsta af flyttfoglar flock,
då Norden besöks af de vårbjudna gäster.
Men AsiaÖfverdrott talade så:
»Mig tyckes att stormen är icke långt borta,
»högt susar det ännu i luftrymden blå.
»Ty måste vi vaka. Att tiden förkorta,
»du Vifel mig tidningar bringa skall
»om Noreg. Jag älskar de störtelfvers svall,
»en bild af de öden, jag mött här i Norden.»
Då talade hugfulle Vifel de orden:
»Sig kärlekens låga i mordbrand förbytt.
»Mot vise kung Gevär den rasat på nytt.
»Han innebränd blifvit af falske Gunde;
»ty denne skön Nanna ej vinna kunde.» —
Men AsiaOden han gaf detta svar:
»Ett sorgligt minne mig detta var.»
Inom sig på AsiaBalder han tänkte.
Han fortfor — sitt hufvud mot armen han sänkte:
»Tre år ren förflutit, sen tidningar sist
»om B|otmannen Thorre af ryktet jag hade.
»Sin dotter, skön Goa, han då redan mist8),
»vid midvintersoffret. Men mången mig sade,
»att än lär hans heliga vrede och nit
»mot Åsarnes ätt väcka strider och split.»
Då svarade Vifel: »Den Blotmannen store
|) Om Goas bortförande se Fund. Noregs,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
