Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Vikingen.
»Mitt namn är Odd. Mioa fienders hop
jag aldrig räknat; dock seger jag vann.»
Hjalmars kampar.
»Ha! namnstore Orvar Odd det är,
den starke, som giftiga pilarna bär:
aldrig sitt mål de förfela.»
Hjalmar.
»Väl, Orvar Odd! Vår styrka vi dela.
I land, i land! Vi vänta dig här,
och helsa dig, fjällarnas bragdstore son,
Med sång af svärd och med sköldars dån.»
Na striden gick en dag,
den gick i dagar tvenne,
och blod rann ut i hvaije slag,
och svett flöt ned från hjelmtäckt änne.
Hvar afton sutto i glädtigt lag
de båda härmänner fredligt tillhopa;
så stridsmätta örnar hvarandra ropa.
Hjalmar.
»Säg, Odd! hur anstod dig vår fard
i dessa första dar?»
Odd.
»Förträffligt! Bättre män och svärd
jag aldrig pröfvat har.»
Hjalmar.
Säg, Odd! Vill du för tredje gång
försöka oss igen?»
Odd.
»Jag vill det Ljuf för vikingen
är svärdens högtidssång.»
Hjalmar.
»Väl sagdt! — Förrän sol går ur gyllene bädd.
du åter skall finna mig brynjeklädd.»
Ling. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
